Flera tusen meter under ytan av Stilla havet har en omfattande vetenskaplig kampanj av forskare avslöjat en stor mängd ännu okända arter. En utforskning som har varit möjlig tack vare det växande intresset för gruvdrift på havsbotten, vars verkliga inverkan man just har börjat kvantifiera och som rymmer några överraskningar.

Den globala efterfrågan på kritiska metaller fortsätter att öka, vilket har fått flera länder att överväga att utvinna dem på havsbotten. I detta sammanhang har internationella forskare genomfört en av de mest omfattande observationskampanjerna någonsin i Stilla havets djup, mellan Mexiko och Hawaii, i området Clarion-Clipperton.

Projektet, som genomförts enligt riktlinjerna från Internationella havsbottenmyndigheten (AIFM), har krävt 160 dagar till havs och fem års arbete. Målet: att upprätta en inventering av den lokala biologiska mångfalden och mäta effekterna av de första gruvproverna.

Efter Trumps dekret, en oväntad vändning på global nivå: Norge stoppar abrupt utvinningen av havsbotten.

På 4000 meters djup, i en miljö utan ljus och extremt fattig på näringsämnen, samlade forskarna in 4350 organismer på mer än 0,3 mm. De har identifierat 788 arter, främst polyketer, kräftdjur och blötdjur. En överraskande siffra om man tänker på att ett prov från havsbotten bara innehåller cirka 200 exemplar, men så många olika arter, vilket visar på en ännu okänd biologisk mångfald.

En verklig påverkan från gruvdriften, men mindre än vad man befarade

Tester med gruvmaskiner lämnar synliga spår i sedimenten. Studien visar att det i deras spår sker en minskning med 37 % av antalet djur och 32 % av artmångfalden. Det är betydande effekter, men de anses vara mindre än vad de mest pessimistiska scenarierna förutspådde.

Enligt biologen Thomas Dahlgren från Göteborgs universitet var de flesta av de upptäckta arterna helt nya för vetenskapen. DNA-analyser visade sig vara avgörande för att förstå denna biologiska mångfald och förutse potentiella förluster i samband med framtida industriell exploatering.

Mystiska ekosystem och risker som fortfarande är svåra att förutsäga

Forskarna observerade också att bentiska samhällen utvecklas naturligt över tid, troligen beroende på mängden organiskt material som når botten. Den exakta omfattningen av artfördelningen i det enorma Stilla havet är dock fortfarande i stort sett okänd.

För Adrian Glover, huvudförfattare till studien och forskare vid Natural History Museum i London, är prioriteringen nu att bättre förstå den biologiska mångfalden i de 30 % av Clarion-Clipperton-området som är skyddat. ”Vi vet nästan ingenting om faunan och floran i dessa områden. Det har blivit avgörande att utvärdera riskerna för artförlust innan några beslut om gruvdrift fattas.”