Allt fler studier visar att transfetter faktiskt skadar cirkulationssystemet, förvärrar kronisk inflammation och kan öka risken för demens. Det handlar inte längre om en medieteori: biomarkörer, metaanalyser och WHO:s officiella ståndpunkt bekräftar att minskning av transfetter är ett av de säkraste sätten att skydda hjärtat och hjärnan.

Vad är transfetter och var kommer de ifrån?

Transfetter (transfettsyror, TFA) är en grupp omättade fettsyror som kan förekomma naturligt i animaliska produkter (kött, mjölk) eller produceras industriellt vid partiell hydrering av vegetabiliska oljor (till exempel i margarin, bakfetter, friterade livsmedel, många snabbmatsprodukter och sötsaker).

Industriella transfetter (iTFA) är föremål för ett ökande antal studier och regleringar, eftersom deras effekt på kroppen är mest skadlig. WHO och många vetenskapliga översikter anser att deras eliminering är en prioritet för folkhälsan.

Sambandet mellan konsumtion av industriella transfetter och hjärt-kärlsjukdomar är väl dokumenterat. TFA ökar nivåerna av ”dåligt” LDL-kolesterol och minskar nivåerna av ”gott” HDL-kolesterol, främjar inflammation och bidrar till åderförkalkning. Dessa mekanismer leder direkt till en ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och för tidig död. Många granskningar och rapporter från de senaste åren rekommenderar en minskning eller ett totalt borttagande av TFA från livsmedelsmarknaden.

Skadar transfetter också hjärnan?

Forskarna mätte koncentrationen av elaidinsyra (den viktigaste industriella transfettsyran) i blodet hos personer ≥60 år och följde den under ungefär ett decennium. Högre koncentrationer av elaidinsyra var signifikant förknippade med en ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom, även efter att man tagit hänsyn till typiska riskfaktorer och kostkvalitet. Detta är ett viktigt tecken, eftersom man använde en biomarkör i blodet och inte bara näringsdeklarationer.

Detta betyder dock inte att ett orsakssamband har bevisats till hundra procent. De flesta befolkningsstudier är observationella och kan påverkas av andra faktorer. Den mekaniska förklaringen till detta samband är dock logisk: transfetter förvärrar inflammatoriska processer och kärlsjukdomar, vilket i sin tur ökar hjärnskador och risken för demens.

Samtidigt finns det allt fler studier som kopplar hög konsumtion av högt bearbetade livsmedel (där iTFA ofta är en av ingredienserna) till många negativa hälsoeffekter, bland annat kardiometabola problem och psykiska störningar.

Hur undviker man iTFA?

Världshälsoorganisationen (WHO) har länge efterlyst ett förbud mot industriellt framställda transfetter och har lanserat programmet REPLACE för att eliminera iTFA från livsmedelskedjan.

”Över 278 000 dödsfall per år världen över kan hänföras till konsumtion av industriella transfetter”, står det på WHO:s webbplats.

Enligt WHO:s rekommendationer bör den totala konsumtionen av TFA utgöra mindre än 1 % av det dagliga energibehovet.

Regeringarna i vissa länder (t.ex. Danmark, Kanada och Singapore) har infört förbud eller begränsningar för delvis hydrerade oljor, en politisk åtgärd som motiveras av starka epidemiologiska bevis avseende hjärtat och allt fler tecken avseende hjärnan.

Hur kan man i praktiken skydda sig mot farliga livsmedel? Det bästa är att införa förändringarna redan vid inköpet:

• läs etiketterna och undvik produkter som innehåller ”delvis hydrerade oljor” eller ”transfetter”;
• begränsa konsumtionen av snabbmat, godis, färdigbakade kakor och friterade produkter;
• I stället för hårda margariner och dåligt beskrivna industriella fetter, välj oraffinerade oljor (olivolja, rapsolja), nötter, frön och fet fisk, som är fetter som enligt studier är förknippade med bättre hjärt- och hjärnhälsa.
• Föredra dieter med dokumenterade kognitiva fördelar, såsom medelhavsdieten eller MIND-dieten.

Data om sambandet mellan konsumtion av transfetter och hjärtsjukdomar är solida, men det behövs ytterligare forskning om deras inverkan på risken att utveckla demens. Det behövs också studier som klargör om effekten beror direkt på TFA:s toxiska effekt på nervvävnaden eller indirekt på försämringen av kärlstatus och ämnesomsättning. Tills dess att slutgiltiga resultat är kända verkar dock kostprevention vara ett förnuftigt och lättillgängligt sätt att skydda hälsan.